Lilja

Livet på en pinne och pandemin
Pandemin, vilket elände och tillgång... Hur kan man kalla detta tillgång undrar endel. Vi får omvärdera och värdesätta sitt liv, På gott och ont...Jag gick ur min covi 19 och var helst tacksam att överlevt min sjukdomstid, provade nya intressanta fritidsintressen. Hängmatta, vilken lärdom och vilket nöje, skogen är så intressant vilka upplevelser. Björnar hjortar och alla småkryp, vilket liv....hängmatta och underkilt och grejor, "my god" vad otroligt mycket jag lärt mig, varför har jag inte gjort detta tidigare, sover som en galning värre är det med hunden, vi har lite olika åsikter om detta
Han har lärt sig att sova i hängmattan och vi gullar en hel del, stressen lägger sig så mycket, och framsteg i både kallbad och uteliv har varit ovärdeligt. Jobbet har betytt mycket, lärdomar och trevliga människor har jag mött, elände och livsöden har jag mött. Barnen som växer och utvecklar sig så otroligt mycket. Benskadan som skrämde mig och gav otroliga effekter, men i slutet blev det bra ialla fall.
Stressen av att inte kunna röra mig fick mig att uppskatta mina rörlighet till slut, rehablitering av stressen över detta och åter rehablitering av foten och ryggskadan som uppkom av detta är på återgång, sakta men säkert säger min terapeft, allt tar sin tid...Men jag vill bli frisk nu...!!! Allt tog tid pga utebliven behandling och stressen över detta, rädslan att inte kunna gå igen var otroligt starkt. sakta sakta kommer jag igen och blir mer och mer besvärsfri från alla håll. Lära mig tålamod och uthållighet har varit en utmaning., jag har bråttom, framtiden kommer ändå..med allt var det innebär, när det tar slut är det slut.
Min ekonomi har inte varit den bästa pga utdragna vårdnadstvister och trassel, allt gick till advokater och flyttar pga den osämja och bråk som blev kontentan av allt...Leva med skammen att ha en skulder har bränt ut min energi och kraft. Som tur tog det slut i "grevens tid" jag var helt utpumpad de missfall som tillkom under äktenskapet var inte speciellt givande heller så.....allt går... Men jag kom tillbaka sakta men säkert, och lärde mig en sak på vägen, alla "skor "sig på eländet. Har jag nu tur kommer jag bli skuldfri till min pension, men jag låter allt gå....alla mina skulder är småskulder som uppkom av processen och de skulder jag inte klarade av under vårdnadstvisterna, Man kan tycka det är för illa men det var det också, men min dotter lärde sig värdet av pengar och vad skulder gör med ens liv. Så den livserfarenheten vill hon inte ha och klarar sig fint, pluggar och jobbar intensivt och jag är så glad för hennes skull.Så mitt i allt elände var det värt det på alla fronter, Jag tycker inte synd om mig, allt var värt det, det var mitt beslut och mitt vägval. Jag gav henne liv och hon skulle ha en chans i livet oavsett vad som än hände.
Så alla kan slåss för ett dräglig tillvaro, hur man nu än gör det....men allt har ett pris... situationen är mycket bättre och ja hon har kontakt med sin pappa som har bett henne om ursäkt och uppför sig mer som en pappa och det är bra, bättre sent än aldrig.... Så ångrar jag något, nja jag kunde tagit mer hjälp tidigare, men vem är perfekt och vem har ett perfekt liv, pengar mäter inte allt här i livet men gör allt så mycket lättare. Så nu har jag tagit mig nya erfarenheter och lärdomar om livet och stressen som uppkom i samband med skadan, så mycket man kan bära på och vilka duktiga stresshanterare och doktorer det finns. Jag är snart tillbaka i min ursprungliga form och lärt mig massor på vägen....Min dotter och mina djur har gett mig mycket stöd och hjälp på vägen. Upptäcka livet igen utan stress och rädsla att bli handikappad så man inte klarar sig själv har släppt, men den ligger och pyr för alla, inte bara mig. Livet är tuffare och mer skört har vi nog alla lärt oss i pandemins spår, det ger inte bara en sjukdom utan en livsinsikt som kan vara tuff och givande på alla plan..
Fridluftsslivet är både givande och kul, så mycket jag lärt mig, kallbad något jag alltid velat, men tog fart efter covi, vilken upplevelse, jag doppar bara men det är kanon...vilken kraft det finns i alla olika tekniker helt otroligt...kroppen minns, och vi får stress reaktioner fysiska, så överbevisad jag blivit....och förvånad, stressbehandlingen ger mig förvånande upplevelser och insikter, allt blir så otroligt fantastiskt lärande, och de enklaste saker som kan stressa en, hur man samlar på stress och reaktioner, märkligt......och mitt i detta vilken utbildning jag får av detta....och jag får uppleva av mina stress behandlingar. Jag känner mig så prioriterad att få uppleva detta, "det är bara så" säger psykologen. Så vandrar vi vidare i underliggande stress reaktioner som man lagrar, och mina tankar vandrar vidare till,"filrensning" alla skulle behöva genomgå en behandling för att rensa på lagrade reaktioner av stress som man har "liggandes" i kropp och själ. Fysiskt tar vi alvedon och värktabletter för att hantera värk och stress, men vad är det som ligger under, är det en upplevelse eller något annat som gestaltar sig....Tack vare covi så haft har jag gått igenom mina mat vanor gått ner 17 kg omvärderat dåliga vaor och får lära mig focusera mig på det som är viktigt och lära mig stress hantering, "hur stannar man tillvaron och pausar" vad funkar för mig vart gick jag fel...ljud, ljus och rörelse vad det gör med mig. Minnet fungerar bättre och avkopplande fritid har jag lagt in som "viktiga" aktiviteter. Mindfullness. Men det är ju inte nytt, det är bara människan som rusar runt mer och mer, glömmer,prioriterar fel osv.. nja dax och sova nu har tiden dragit iväg igen, alldeles förmycket, sängen väntar...