Jag har klarat mig från andra vågen än så länge men man vet aldrig...Nu har jag börjat fundera på vad som är viktigt i livet som resten av de som drabbats. Vad går livet ut på egentligen, att må gott och njuta, så min lista på saker som jag vill prova har tagit form och en enkel sak som jag velat länge och börjat med är Kallbad.
Är det intressant eller inte, man vet aldrig men värt att prova, min graciösa del är inte mitt starkaste direkt lite kul men ändå....
låste och funderade testade de olika infallsvinklarna, andas var en enormt viktig del samt focus, så detta var första doppet.
Jag skickade efter den gröna ponchon och den var varm och skön perfekt efter ett dopp, för det första skulle bara vara dopp, så, här doppas det.
Nu är jag uppe i 4:e doppet de 2 sista var jag inte nöjd med så det fick bli 2 efter varann.
Min goa amstaff hade bekymmer 1 och 2 doppet han trodde jag blivit knäpp men det 3 gick bra och det fjärde,
Detta kommer låta konstigt men man längtar efter badet så det måste ske sakta och behärskat, inte fler än 1 ggr veckan så kroppen hinner med.
Värme flashar har kommit efter detta och en enorm focus har effekten blivit, om viktminskningen är påverkad av detta kan jag inte säga men vågen går ner än så länge har jag -14 kg och går sakta neråt.
Jag vill ha det sakta och säkert så det inte blir någe jojjo effekt och stora besvikelser. Maten är ändrad men fukar endel, det gäller att hålla mat intaget jämnt och behärskat, vilket kan vara svårt. Första pizzan efter detta är gjord och den växte i munnen på mig, räckte till 3 måltider, äpplen går åt mycket samt apelsiner, mjölk är borttaget, bröd finns inte , bara knäckebröd.
Jag har en runda tung packning per vecka motion likaså, minst 2 tim promenad per dag cykeln har tillkommit bilen står avställd tills vidare.
Så jag kan ju ångra mig men då går vikten upp.....
Så jag cýklar några km per dag, vikten av motion kom efter covi 19, man måste hålla igång så man har
kraft och energi att klara covi och jobba sig tillbaka efter infektionen så det är bara att kämpa på.
Livet är märkligt, när covi kom var människor ovana vid munskydd och tittade konstigt på de som hade det, nu är det tvärt om....Sverige börjar likna en skräckfilm, närhet och umgänge i grupper som inte är vana vid varann ses som avvikande..
Vissa grupper tycker inte detta är så farligt men de söker vården att ta in som skötare så, de andra som tar detta på allvar kan få vara försiktiga.
Livet ger o tar,,,nu börjar effekten av isoleringen dyka upp för endel, men alla söker nya vägar, träffas ute umgås ute, hejjandet har ökat och små korta samtal med alla tar vid, alla vill ha en trevlig omgivning och tillsammans kan man minimera, effekterna, alla påverkas av alla, så alla tjänar på detta i slutet av pandemin...
Nja summan av kademumman är att njuta det som kommer det kommer...som en avsteg med kaffe och glass
Nu ska jag uppleva mina kallbad och se vad Helsingborgarna suktade efter.....så många ggr jag såg de gå med sina badrockar till havet oavsett väder och bada, vilket var konstigt men intressant, nu är jag en av dem. Nyfiken och glad åt varje ny dag som jag får uppleva effekterna, men strävar mot att kunna ligga i längre, vädret är ju gynnsamt och blir bara varmare bra eller dåligt jag vet inte. När jag har mer energi ska jag, hänga i hängmattan och bada fler ggr, njuta av naturen mer, nja spännande blir det:)
Det jag saknar är sällskap i denna höngmatte upplevelse, ska föröka hitta en grupp i Gävleborg som man kan Hänga med och träffa i grupp...Spännande och kul..
0