Min resa började för länge sedan, och skulle vi börja från början så tar det en väldigt lång tid...Så en snabb resume, livet sög ordentligt, utdömd innan jag fick börja mitt liv. Det sög som bara den, våran familj var mycket underlig och nästan inte så långt ifrån "familjen Adams". Första ggr jag satt på behandling bad de mig beskriva mina problem, nja vad säger man, min familj var defintivt inte "normal" i våra breddgrader. Jag sökte det hjälp som fanns att tillstå, "på den tiden", PTSD var inget de visste var det var, men ingen diagnos stämde på mig utan jag var bara "känslig"...som sedan visade sig vara "trauman" som gestaltades på lite underliga sätt, så jag blev den där "konstiga" tjejen. Den konstiga tjejen fick tillslut en diagnos och behandling, nja bättre sent än aldrig......och inte obotbar utan bara väldigt mycket arbete att behandla trauman framför sig och det ska kunna gå en bit i taget....
Min behandling är tung djup och jobbig, effekterna är bra komiska och nja spännande för mig och min omgivning, jag har ganska skojigt, men måste nog be mina arbetskollegor om ursäkt ibland ,då jag odlar grodfarm ibland, de hoppar ut i jämn takt....till min och andras förskräckelse....
Vem säger att livet är lätt.....
Så grodfarmen bearbetas samtidigt som benskadan som inte var en renodlad benskada utan även en diskskada ska bearbetas, på alla sätt. Men 17 kg senare och ett ständigt komiskt leende så går allt frammåt...
Här kör vi kallbad efter coronan, jag var oövervinnlig, jag tog mig igenom lever och här skulle det badas när det blev isfritt, till min stora glädje fanns det fler vinterbadare, effekten var kanon, vilken kick, smärtlindring och endorfinkick....Varför hade jag nog inte gjort detta tidigare...!!!!
Däremot var fotograferingen ett glatt minne, så fort jag skulle ta ett kort hände det något, höll på att snubbla, amstaffern fick spader"Matte har hjärnsläpp och ska räddas på alla sätt", så till slut kom jag i dock inget simmande,men leendet som andra ett dopp fick räcka, tills vidare....
Fridluftsliv är kanon och spännande,
10 Juni
Idag skulle vi äntligen ut, kollapsen tog hårt och skrämde mig endel, ett stort bakslag, men till ruta ett. Medition rutiner och avkoppling, för att få komma tillbaka igen..tungt...packningen var klar.
Nu skulle vi bara cykla långt koppla av kolla utrustning och se var näsan pekade....
Men det gick då inte....!!!När jag kollade kärran, var däcken inte okej, tungt besvärligt och en ge upp känsla lurade i ryggraden, ville kura ihop mig "skita" allt...Och till vilken nytta!!!!
Tankarna vandrade till barnvagnen, den behövdes testas och ryggen tränas så.....Varför hänga läpp...
perfekt tillfälle, allt packades om och genast kom jag på ett problem som gestaltades, jag packar i 2 dagar lite grann här och där och glömmer vad jag lagt ner och behöver, så det åker ner lite mer och lite mer, det blir mycket ibland, för mycket......
Nöjd och glad hade jag fått ner packningen lite mer, och lite testgrejor skulle med, provas och se hur det skulle bli........barnvagn, packning o hund...så gick vi...
Först till Lissjön, en underbar liten fiskesjö som aldrig blir tråkig bara fullsatt, fiskegrejorna var med, men strikta order från läkaren"begränsa dig, stressa inte upp och rusa inte runt bland en massa folk" och jag som inte ville något hellre, rusa runt umgås och prata med folk,"glädjedödare" Jag har ju semester...urk!!!okej jag har ju lite och göra innan jag stampar iväg med bästa kompisen i vått och torrt, Nemo min goaste vän och förtrogne, med på allt och försöker"hjälpa till" i alla lägen...
Vi satt vid Lissjön, och njöt av dagen sol, så kom det en bil, sen kom det en till sedan svärmar det nya bilar, suck vi gick hade inte lust att fiska och mingla, läkarens order satt kvar i huvudet, "ta det lugnt",
så vi gick, jag visste vart vi var påväg till "Hyn" större vatten och fler outforskade områden, jag visste precis var vi skulle...så vi gick...förbi favoritbadet som hade blivit fullt av äckliga sopor och burkar i vattnet, det smärtar en, men vi letar oss nya fina platser...så vi gick, och gick...Nemo testades, nja inte helt fräsch, men det går så bra ändå. Ryggen klarade sig relativt hyfsat det var tungt ,men det gick
bra, tills vi kom fram......På fel men ända bra ställe, lite bättre en jag hade tänk från början, vi hade gått fel...och vad bra det blev....
Mygger knott o div blev det, men som vanlig körde vi på, jag var svimfärdig och slut,,,,så kom jag på det, ingen mat hade det blivit så snabb ladda, kyckling, grönsaker och potatissallad, så himla gott...allt fruset hade tinat lagom och allt var kanon...mat in och kroppen sakta återställer sig.....nu var det bara att få upp hängmatta och allt så vi kunde återhämta oss och bada.......i den fina lilla viken.....Nemo får sitt myggnät först för de formligen ger sig på honom skoningslöst...Så Nemo inbäddad och klar tar jag mig an resten..Hängmatta 1 och fyllnad 2(snörhängmatta med trähållare) så mår min lilla goding lite bättre, sommar sovsäckarna och quilten, Sen var det klart, bada!!!!Nja den fina viken hade lite fler överraskningar, badskorna var på flytvästen lika så, sen började parodin, halk steg sten trä och sten så fortsatte jag en bit, slurp jag sjönk, nja upp med fötterna, nu fick det vara nog, och jag flöt omkring som en utter fast med flytväst och det var så himla skönt, då slog det mig........flytvästen är nog ganska bra endå, en gammal som skyddar rygg och framsida från hårda smällar eller konstiga föremål...Så det får bli flytväst på när jag simma i okända vatten...och undrar vad de som står på andra sidan och tittar på gör...är jag med på "youtube" med mina yogasteg och balansnummer, isåfall så kostar det...jag slår ett öga åt Nemos håll, som har hållit sin galna matte under översikt, han står och har kontroll, när jag tittar på honom så låtsas han dricka vatten, vill ju inte vara för intresserad, matte kan ju få för sig något....
så han verkar lite nonchalant åt mina påhitt emellanåt. Badet är klart, vi studsar runt en stund sen blir det hängmattan och en god bok,,,,väldigt bra bok, den tog inte slut så snabbt utan rättare sagt tidigt på morgonen...Nemo har somnat och sover, lugnt och sansat, denna lösning var väldigt bra....det enda som gör mig fundersam är, måste hunden ligga rakt över????så jag ligger som en banan....detta ska vi också lösa, antingen den lilla eller stora inlägget....
Jag somnar djupt och skönt in i en härlig dröm, stressen försvann, inget panik eller effekter av kollapsen. Tillbaka till lugnet igen...Tills morgonen kom, och det regnade mycket väldigt mycket, jag ignorerade det mesta och njöt med Nemo långt in på morgonen tills jag märkte att det regnade in......
mitt i hela myshänget regnade det in.....på kanterna....ibland kan man bli lite smågalen.....nja bara att fixa o trixa.....varmt sommarregn väckte upp mig med en dusch och vaken var jag.......men......jag torkade mig och sjönk ner i hängmattan med min go snarkande Nemo, och somnade om.....
Och nu blir jag så trött av känslan och minnet att jag ska nog sova Gonatt alla Och ha det gott....
MENY
0